Imorgon börjar jag jobba igen efter en superlång semester. Den långa ledigheten har varit bra för mig, då jag haft en tuff sista tid. Fem månader har gått sedan min livs kärlek berättade att han ville separera. Imorgon flyttar jag hem till mina föräldrar.. Livet blir inte riktigt som man har tänkt sig alla gånger, men under den här tunga tiden har jag kommit fram till att jag ska fokusera mig mer på mig själv. Göra det jag brinner för och våga släppa det som känns tryggt och inövat. Det kommer kännas mer än konstigt att ha barnen varannan vecka, men så kommer det att bli. Inget att göra. Tidigare har jag känt mig skamsen och misslyckad, men nu har jag accepterat. Accepterat att livet kan vända och att man aldrig ska ta någon för givet. Jag kommer aldrig ta en kram för givet, jag kommer aldrig mer ta kärlek för givet och jag kommer aldrig ta mig själv för givet. Älskar man inte sig själv, går allt åt pipsvängen. Man måste tro på sig själv och följa sina drömmar. För alla har drömmar. Blir man förvirrad på vägen, kommer aldrig dina drömmar bli sanna. Allt får du, bara DU tror på dig själv.
Imorgon börjar jag med fokus på mig själv. Träning hjälper mig massor. Sedan ska jag börja på min kurs jag kom in på. Novair har en Cabin Crew Course som jag tänkte börja med. Att jobba uppe i luften har jag länge velat testa, och nu har jag fått möjligheten. En liten dröm som blir sann.
En annan dröm jag haft är att bli pilot. Efter ett snabbt beslut att jag inte ville läsa matte ABCDEF (typ) och fysik i 3 år (typ), så la jag ner den planen. Däremot fick jag en inbjudan i veckan av Micke som också är elitskribent på stadsguiden Yelp. Vi har träffats ett par gången på Yelps elitevents som anordnas lite med jämna mellanrum.
Han bjöd i alla fall ut mig till Stockholms Segelflygklubb i Enköping där han är medlem. Tvekade först eftersom att jag inte fick med mig någon, men kände att jag skulle ångra mig om jag inte åkte. Så jag drog upp själv. Micke tog hand om mig på studs och eftersom jag var först på plats, fick jag första platsen i kön. Å jäklar tänkte jag när jag såg hur små planen var. Äh, det var bara att tuffa till sig och dra på sig fallskärmen. Japp, man måste ha det när man flyger så här. Vi gick igenom instrumentbrädan och allt som hade med säkerhet att göra. När allt var grönt så hakade man på en lina till ett propellerplan som skulle bogsera upp oss på 900 meters höjd. Väl uppe i luften gjorde vi lite avancerad flygning med åttor och skarpa kurvor m.m. Det blev dock ingen loop. Vågade inte! MEN det bästa av allt var att jag själv fick hålla i spaken! Jäklar vilken frihetskänsla!! Helt magiskt var det. Precis som jag hade trott..
Älskar ni er själva så kommer andra också älska er. Ger ni kärlek, får ni kärlek tillbaka. Vill ni verkligen ha något, så kommer ni få det till slut. Livet är märkligt ibland och man möter många hinder på vägen. Ingen kan vara lycklig ett helt liv. Det funkar inte så. Är man däremot inte lycklig, måste man ändra sitt liv att leva. Det kan vara ett nytt jobb eller en ny tjänst. En ny kärlek eller bara en ny frisyr. Negativa och sura människor vill väl ingen umgås med?
Jag kommer aldrig att sluta älska pappan till mina barn. Han har, gör och kommer alltid betyda mest av allt för mig. Det finns ingen som kan ta hans plats. Ingen.
Glöm inte att ta vara på varandra. Puss på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar