Jag kommer ihåg hennes födelsedag som i går. Nio dagar över den beräknade tiden och 60 timmar senare på BB- kom en liten bestämd och söt flicka ut genom ett akut kejsarsnitt. Vi hade aldrig varit så förväntansfulla som då. Även fast förlossningen inte gick som planerat så gick allt bra. Helt ovetandes hur våra liv skulle ändras. Ett liv som skulle ändras till det positiva så klart :0)
Helt plötsligt skulle man börja fostra upp sitt egna kött och blod. Livrädd var ju bara förnamnet. Tror dock att det gått rätt så bra hittills.
I Lördags var det kalas för Celines kompisar och i går var det dax för familjen att fira henne också. Dagen var uppdelad- vilket var perfekt. Mats mamma och bror stannade hela dagen och syrrans familj byttes ut mot min mamma, pappa, mormor och morfar på kvällen. Mats pappa med sambo kom på dagen också.
Åter igen- jätte fina presenter och glada gäster. Kusinerna sprang och lekte för fulla muggar och badade i poolen. Vädret var katastrof i går, men det rör inte barnen i ryggen för fem öre har man ju märkt.
Mats bror och mamma sov över i natt. Super mysiga dagar tillsammans med nära och kära.
Nu är jag helt slut som artist, och det är faktiskt rätt skönt att allt firande är över för den här gången.
Det bästa på hela dagen i går var ändå när jag fick krama om min fina mormor och morfar. Hälsan skall man vara rädd om- något som man aldrig skall ta för givet. Båda mina morföräldrar är svårt sjuka- vilket gör mig helt förkrossad. Man försöker tänka positivt men kan inte hjälpa att de positiva tankarna övergår till det mer negativa..
Livet är skört- var rädda om er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar